WooowWW
Det var en gång ett barn som gick för att ha mellis med några andra barn på dagis, det hade varit en fin och solig dag och han var glad för han hade lekt och haft roligt med de andra.
Då han hämtat sin frukt och risufrutti mamma givit honom så satte han sig bredvid en av kamraterna, de andra var påväg för att hämta deras mellis´(mellanmål) undertiden hade han redan börjat äta sin risifrutti. en av de andra kamraterna som var påväg för att hämta mellis börjar gestukilera och göra grimaser mot honom men han förstår inte vad han menar, sen säger han högt
"Du får inte sitta där!"
det glada barnet som att och åt på sin risifrutti tittar konstigt och tänker "får jag inte sitta här? hmm" han vänder sig mot kamraten han slog sej ner bredvid och frågar
"får inte jag sitta här?"
kamraten svarar "nä, vi ska prata om en grej och du får inte vara med, kan du inte sitta där borta med dom du brukar sitta med",
dom orden satt karrusell i pojkens huvud och han tänkte "jag får väll sitta vart jag vill". Pojkens glada humör som då hade dystrat får en arg blick. han tar sin banan och risifrutti som han nästan redan ätit upp och går bort till "kamratena" som han suttit med annars.
han känner sig nu till åtlöje och vill inget annat en gå hem och gråta.
Då han hämtat sin frukt och risufrutti mamma givit honom så satte han sig bredvid en av kamraterna, de andra var påväg för att hämta deras mellis´(mellanmål) undertiden hade han redan börjat äta sin risifrutti. en av de andra kamraterna som var påväg för att hämta mellis börjar gestukilera och göra grimaser mot honom men han förstår inte vad han menar, sen säger han högt
"Du får inte sitta där!"
det glada barnet som att och åt på sin risifrutti tittar konstigt och tänker "får jag inte sitta här? hmm" han vänder sig mot kamraten han slog sej ner bredvid och frågar
"får inte jag sitta här?"
kamraten svarar "nä, vi ska prata om en grej och du får inte vara med, kan du inte sitta där borta med dom du brukar sitta med",
dom orden satt karrusell i pojkens huvud och han tänkte "jag får väll sitta vart jag vill". Pojkens glada humör som då hade dystrat får en arg blick. han tar sin banan och risifrutti som han nästan redan ätit upp och går bort till "kamratena" som han suttit med annars.
han känner sig nu till åtlöje och vill inget annat en gå hem och gråta.
Kommentarer
Trackback
